Varför en omorganisation?
Bakgrunden till organisationsförändringen är den s k ”Denninger-rapporten”, men det är även en följd av pågående omregleringen av spelmarknaden. Den av ST’s styrelse beställda utredningen fastslog med alla önskvärd tydlighet att centralförbundet saknade både kompetens och handlingskraft för att åstadkomma förändring.Det förväntade utfallet av en ny organisation borde hålla fokus på just kompetens och handlingskraft för att kunna ta sig an travsportens verkliga utmaningar, rekrytering av nya hästägare och fler hästar, och återskapa upplevelsen för banpublikens återkomst.

Maktförflyttning
Travsällskapen och basorganisationerna kommer att precis som tidigare vara medlemmar i den ideella föreningen Svensk Travsport.

Den verkligt stora förändringen, som vid ett första påseende kan förefalla marginell, rör inte den demokratiska processen. Det är förflyttandet av ägandet av ATG från den ideella föreningen till ST AB i avsikt att aktivera ATG-värdet i balansräkningen. Det kräver ett statligt godkännande samt ett klargörande om eventuella skattemässiga konsekvenser

Utöver detta ändras själva styrmodellen genom en förändrad styrelsesammansättning och med ett tänkt ökat inflytande för medlemmarna genom att det inrättas två extra rådgivande organ utöver Förtroenderådet, vilket byter namn till Konsortium.

Det är positivt att röstetalen i fullmäktige blir fasta, istället för att som hittills variera utifrån banornas tilldelade antal tävlingsdagar. Det skulle kunna möjliggöra politisk samsyn vad gäller det nuvarande tävlingsprogrammets spelorienterade utformning.

Den nya demokratiska organisationen

Vid det extra fullmäktigemötet som hölls den 29 oktober 2021 godkändes modellen för hur Svensk Travsport ska styras. Det kräver dock en stadgeändring. Det förslag som föreligger byter ut nuvarande Förtroenderåd mot ST’s konsortium och inför ytterligare två inflytandeorgan, ordföranderåd och VD-råd.

Fullmäktige
Fullmäktige behåller sin nuvarande position som förbundets högsta beslutande organ. Mandatfördelningen för medlemmarna förändras från rörliga till fasta mandat.

Styrelsen
ST’s styrelse får en ny sammansättning med nio ledamöter. Av dessa ska minst sex ledamöter vara invalda från kretsen av medlemsorganisationerna och två av dessa ska vara invalda från någon av basorganisationerna. Övriga ledamöter inklusive styrelsens ordförande ska vara oberoende från ledande uppdrag i ST:s medlemsorganisationer.

Konsortium
Förtroenderådet byter namn till ST’s Konsortium. Det ska utgöra högsta rådgivande organ för att förankra, prioritera och ge rekommendationer i frågor som har betydelse för framdriften av den svenska travsporten och för att bereda beslut i ST’s fullmäktige och på bolagsstämma i Svensk Travsport AB.

ST’s Konsortium ska bestå av ST:s styrelseledamöter, ordförande och VD (eller motsvarande) för varje travsällskap och varje ansluten basorganisation.

Ordföranderåd
ST’s Ordförandesamråd är ett förberedande organ inför överväganden i ST’s Konsortium.

ST’s Ordförandesamråd ska bestå av ordföranden i respektive travsällskap, ordföranden i respektive basorganisation samt ordföranden i ST’s styrelse.

VD-samråd
ST’s VD-samråd har till uppgift att stödja travsällskapens gemensamma intressen och främja samarbetet dem emellan med fokus på verksamhetsfrågor inom travsporten. I de gemensamma verksamhetsfrågorna är syftet att nå koncensus vad avser inriktning, vägval och omfattning och agera som rådgivande organ till ST och Svensk Travsport AB.

NÄTs kommentarer

Fullmäktige
Den föreslagna mandatfördelningen kan ifrågasättas, t ex bidrar regionerna med och omkring storstäderna med väsentligt större värden till sport och spel än vad som kommer till uttryck i fördelningen av röstetal. Det är annars positivt att de rörliga mandaten försvinner till förmån för fasta mandat.

Styrelsens förhållande till konsortiet
Förslaget till demokratisk organisation är besynnerligt på så sätt att sällskapen genom en jättelik församling ska agera rådgivare till styrelse och VD. En sådan konstellation riskerar bli ineffektiv och riskerar den verkställande ledningens rörlighet till att fatta egna beslut. Istället för att vi får en lätt organisation med enkla och okomplicerade beslutsvägar får vi en koloss på lerfötter. Det är inte helt lätt att i kristallkulan utläsa vilken roll styrelsen kommer att få, dels i förhållande till Konsortiet, dels till Ordföranderådet och dels till det högsta beslutande organet, som har valt styrelsen.

VD-samråd
Det förefaller onödigt att det s k VD-samrådet kräver reglering i stadgarna. De verkställande direktörerna är anställda tjänstemän och ingår inte i den demokratiska organisationen. I det fall de demokratiskt valda beslutsfattarna vill att de samarbetar är det en arbetsuppgift bland många andra som de kan beordras att utföra.

ST AB
Stadgeförslaget reglerar hur ledamöter ska utses i de olika dotterbolagen. Fullmäktige utser dem och de väljs sedan formellt vid respektive dotterbolags bolagsstämma.

När det gäller bolaget ST AB saknas en stadgereglering om hur bolagets styrelseledamöter ska utses.

ST AB föreslås bli travsportens affärsdrivande bolag. Ett affärsbolag behöver inte nödvändigtvis utgöra dotterbolag till den ideella föreningen och styras via en omväg genom centralförbundet vars grundläggande uppdrag aldrig får komma i konflikt med kommersiella intressen. För bättre effektivitet och snabbare beslut borde affärerna istället styras direkt genom ägarna, som är travsällskapen, och som också är ägare till bild- och ljudrättigheter och alla andra tillgångar och värden som tävlingsarenorna har, däribland rätten att arrangera travtävlingar.

Sällskapen är fria att bilda ett eget fristående affärsbolag, som fungerar parallellt med centralförbundet.

Basförbunden
NÄT’s uppfattning om basförbundens medlemskap i den ideella föreningen är känd sedan länge. Basförbunden är intresseorganisationer och har inte medverkat till bildande av Svensk Travsports Centralförbund, som ursprungligen var en ren serviceorganisation till travsällskapen för att samordna administration och djurskyddsfrågor. Basförbunden har sin plats inom travsporten, men då på det lokala planet som samtalspartners till sina respektive sällskap, och i övrigt som trivselskapande föreningar för sina medlemmar. När travsporten vill inhämta synpunkter från de centrala basförbunden utgör de utmärkta remissinstanser och då som oberoende företrädare för sina medlemmar.

Hästägarna är sedan många år splittrade och oense. Den etablerade hästägarorganisationens rätt att företräda majoriteten av hästägarna bygger på tradition, inte på verklig förankring och legitimitet. Detta faktum, i kombination med att basförbunden på många håll saknar lokal representation, gör att deras position i ST’s fullmäktige bryter mot centralförbundet egna stadgar. Basförbundens rösträtt påverkar sällskapens beslutsmässiga handlingsfrihet. Organisationsförslaget innehåller dessutom ett missriktat erbjudande om styrelseplatser särskilt vikta för basförbunden.

ST’s Valberedning och de olika styrelsernas sammansättning
Det bör åläggas valberedningen i deras uppdragsbeskrivning att varje föreslagen person ska formulera en personlig programförklaring inför det centrala uppdrag man kandiderar till. Det kan vara svårt nog ändå att få rätt person på rätt plats. Föreslagna personer till ST’s styrelse förväntas kunna bidra med 30 procent av en heltidstjänst för uppdraget, vilket inte alltid är enkelt för personer med en yrkeskarriär att ta hänsyn till. Det väcker frågan om styrelsen, i motsats till normalt styrelsearbete, även ska arbeta operativt?

En ledamot i ST’s styrelse ska inte samtidigt vara styrelseledamot i ATGs styrelse. Det faller på sin egen orimlighet, då det motverkar spelomregleringens tanke med ökad kanalisation och affärsmässig konkurrens mellan spelbolag. Jävssituationer uppstår med automatik för de styrelserepresentanter som samtidigt väljs till ATG’s, ST’s och HNS´ styrelser.

HNS
Stiftelsen HNS’ verksamhet är en samhällsangelägenhet och ska enligt NÄT’s förmenande inte ensamt finansieras av trav- och galoppsporten. Det framgick även av Spelmarknadsutredningens delbetänkande (SOU 2020:64).

ATG-aktierna och en belånad balansräkning
Travsportens bristande rekrytering bottnar i den brist på lönsamhet som genomsyrar stor del av hela branschen. Vi löser inte travsportens rekryteringsproblematik genom att belåna ATG och satsa på upprustning utan att veta vilket framtida uppdrag varje bana kommer att få.

Prismedlen är travsportens drivmedel. Den helt avgörande frågan för sportens rekrytering utgör de ekonomiska förutsättningarna för hästägandet. Det fleråriga tappet av hästägare, och kunder till tränare och banor, ger ett tydligt uttryck för det. Möjligheten till förbättrad ekonomi kan skapas genom nödvändiga kostnadsbesparingar och strukturella förändringar inom hela travsportens organisation.

Travbanornas upprustning måste vänta tills dess att det finns ett nytt tävlingsprogram som i omfattning och ekonomiskt innehåll medger nödvändig rekrytering av hästägare, hästar, licensinnehavare, och i dess förlängning även publik. Sällskapen får inte låta sig lockas att sälja sitt inflytande över sina tillgångar genom att värdet av ATGs aktier förflyttas till ett bolag vars ledning de kommer att sakna stadgeenlig rätt att påverka.

Omorganisationen löser ingenting
Det magra resultatet av arbetet med omorganisationen visar att insatserna endast har förbrukat värdefull tid och flyttat sportens fokus bort från att lösa det verkliga problemet. Sporten behöver samsyn om att hästägarkollektivets klena ekonomiska förutsättningar är orsak till den hästbrist vi lever med.

Det är NÄTs övertygelse att travsporten redan har denna insikt.

Vad som återstår är sällskapens dådkraft att implementera nödvändiga förändringar i ett för utövarna ekonomiskt hållbart och trovärdigt tävlingsprogram.

NÄTs företrädare och hemmabanor: